16:35

RÄNTOR/VALUTOR: USD, USA-RÄNTOR NER EFTER THANKSGIVING

STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Europeiska statspappersräntor rörde sig endast blygsamt på fredagen, euron handlades samtidigt högre mot dollarn jämfört med på torsdagseftermiddagen.

EU-kommissionens konjunkturbarometer visade att det samlade sentimentet för näringsliv och hushåll sjönk tydligt i november jämfört med i oktober, första nedgången sedan i början av pandemin, men ändå lite mindre än befarat.

Den samlade konfidensindikatorn sjönk till 87,6 i november från 91,1 i oktober (väntat 86,5), och det var inte oväntat framför allt i tjänstesektorn och detaljhandeln som sentimentet sjönk i november medan industri och bygg noterade mer beskedliga nedgångar.

Bert Colijin, seniorekonom på ING, konstaterade att sentimentet har försvagats markant i spåren på den andra covid-19-vågen och de nya restriktionerna, men nedgången är långt ifrån lika kraftig som under första virusvågen i våras.

Han påpekade samtidigt att vaccinframstegen har förbättrat utsikterna, vilket inte speglas i novemberbarometern. Det fjärde kvartalet väntas bli negativt, men första kvartalet nästa år kan uppvisa lite förbättring när åtgärderna gradvis dras tillbaka och vaccinutvecklingen lyfter utsikterna om en återhämtning.

"Vad vi upplever nu är mörkret före gryningen för euroområdets företag och konsumenter", skrev Bert Colijin i ett kundbrev.

Förmiddagens statistikskörd från SCB visade att detaljhandeln utvecklades något bättre än väntat i oktober, och att BNP var något starkare under tredje kvartalet än vad som hade indikerats av den snabbindikator som publicerades den 5 november.

Detaljhandeln ökade 0,5 procent i oktober jämfört med i september, över de +0,1 procent som väntades enligt Infronts prognosenkät. Jämfört med i oktober 2019 steg försäljningen 3,6 procent, upp från nedreviderade 2,7 procent i september (+3,9).

Norge rapporterade också detaljhandel för oktober tidigare på fredagen, och där ökade försäljningen på årsbasis 10,6 procent, upp från 8,7 procent i september.

BNP steg 4,9 procent under tredje kvartalet jämfört med föregående kvartal. Det var högre än de +4,3 procent som rapporterades i snabbindikatorn, och över de +4,5 procent som väntades enligt Infronts prognosenkät. Jämfört med tredje kvartalet 2019 sjönk BNP 2,5 procent, att jämföra med -3,5 procent i snabbindikatorn.

Torbjörn Isaksson, chefsanalytiker på Nordea, skrev i ett kundbrev att utfallet var något bättre än väntat, främst beroende på att investeringarna utvecklades något bättre än han trott. Export och tillverkningsindustri var de viktigaste drivkrafterna för tillväxten, men även hushållskonsumtionen bidrog starkt.

Han noterade också att indikationer tyder på att fjärde kvartalet åtminstone verkar ha inletts starkt.

"Därmed har stora delar av ekonomin normaliserats under hösten, vilket understryker att riktade stödåtgärder till vissa sektorer ännu är nödvändiga medan generella stimulanser kan ifrågasättas", skrev Torbjörn Isaksson.

Han påpekade att han visserligen räknar med svagheter i ekonomin runt årsskiftet, "men man bör inte vara för pessimistisk om varken den nuvarande situationen eller utsikterna framöver".

SCB rapporterade också att handelsbalansen gav ett överskott på 4,7 miljarder kronor i oktober. Exportvärdet sjönk 6 procent jämfört med i oktober 2019 medan importvärdet sjönk 12 procent. Men då var också antalet vardagar i oktober i år en färre jämfört med motsvarande månad 2019.

Svenska statsobligationsräntor steg slutligen 1-2 punkter på fredagen, tioårsräntan upp 2 punkter, till -0,11 procent, medan motsvarande tyska ränta var oförändrad, på -0,58 procent.

Svenska räntor reagerade inte nämnvärt omedelbart efter den överlag något positiva SCB-statistiken, ränteuppgången kom senare och den kan eventuellt kopplas till en möjlig ny tolkning av Riksbankens budskap om reinvestering av förfallande värdepapper i balansräkningen i samband med torsdagens räntebesked.

Riksbanken meddelade på torsdagen att ramen för tillgångsköpsprogrammet höjs från 500 till 700 miljarder kronor, och att köpen förlängs så att de nu även ska inkludera andra halvåret 2021.

Vid den efterföljande presskonferensen sade riksbankschefen Stefan Ingves att reinvesteringar nästa år ska ske utöver den utökade ramen. Budskapen vid Riksbankens analytikermöte på fredagsmorgonen gav dock ett annat besked.

Enligt SEB-strategernas Lina Fransson och Olle Holmgrens referat av mötet hävdade såväl vice riksbankschefen Martin Flodén som chefen för avdelningen för penningpolitik, Jesper Hansson, att Riksbanken inte längre vill kommunicera om reinvesteringarna och endast presentera bruttoköp.

Det förfaller visserligen inga statsobligationer nästa år, men väl säkerställda obligationer och kommunobligationer. Enligt SEB handlar det om obligationer i Riksbankens portfölj för totalt 32 miljarder som förfaller nästa år, så det handlar om en icke obetydlig skillnad om utökningen av köpramen handlar om brutto- eller nettobelopp.

Lina Fransson och Olle Holmgrens tolkning efter mötet blev åtminstone att reinvesteringar av nästa års förfall ska inkluderas i den utökning med 200 miljarder kronor som Riksbanken annonserade på torsdagen. Nettoökningen av köpprogrammet skulle därmed stanna vid 168 miljarder kronor, baserat på SEB:s noteringar om hur mycket som förfaller nästa år.

Euron stärktes knappt 2 öre mot kronan på fredagen, till 10:17, medan dollarn försvagades omkring 1,5 öre, till 8:52.

Amerikanska statspappersräntor sjönk, främst i längre löptider, när handeln återstartade på fredagen, efter att USA firat Thanksgiving på torsdagen, och nedgången höll i sig även när USA-handeln inleddes på eftermiddagen. Vid svensk stängning noterades tioårsräntan till 0,85 procent, 4 punkter lägre än när USA-marknaderna stängde på onsdagskvällen.

Aktiviteten på de amerikanska marknaderna är normalt dämpad dagen efter Thanksgiving. Det publicerades ingen tung amerikansk makrostatistik och räntemarknaden stänger tidigare än vanligt, vid klockan 20.00 svensk tid.



Per-Anders Degerman +46 8 5191 7936
Nyhetsbyrån Direkt